I fjällen med Nipa och Jinn

Förra veckan så var jag i Östersund och passade då på att ringa Per och Jinn. Tänkte ta en tur på fjället i Gräftåvallens hundträningsområde för att testa hundarna.
Vi åkte upp rätt tidigt på morgonen...kanske inte så tidigt man är van att kliva upp men ändå så pass att man kan kalla det tidigt då man är ledig. Stannade på macken i Myrviken för att köpa dagskort och lite färd-snus.
Vädret var perfekt då vi kom upp. Lite växlande molnighet och runt 0 grader. Lätt vind som kanske kunde ha varit lite starkare men skönt var det. Stenhård skare med ett 0.5 cm tjockt ludd på för att göra det lite trevligare för hundarna att springa och lite bättre fäste för oss på skidorna. Jag hade stighudar medan Per hade letat fram några gamla träskidor som skulle fått kung Wasa att häpna Syftet att åka upp till fjälls för mig var för att se ifall det fanns någon fart och vidd hos Nipa... och det gjorde det verkligen! Riktigt kul att se var det. Jinn tog det lite lugnare i början men kom igång efter ett tag och sprang riktigt fint. Svansarna gick som propellrar oavbrutet under söken. Revieringen var väl lite si och så, men som sagt nu för att vara första gången var det mest intressant att se ifall farten infann sig. Båda hundarna har väldigt bra kontakt trots att de gick ut rätt långt då och då. Första rip-kontakten kom efter ett tag. Nipa sprang till vänster om mig och jag började röra mig å t höger för att hon skulle komma i rätt vind. Plötsligt då jag vänder mig om kommer en ripa i full fart över mitt huvud med Nipa efter sig. Hon hade stött den då hon sprang med vinden åt det hållet. Just då den passerar lättar ca 10 till alldeles runt omkring mig. Jag som trodde mig hade nött stoppet så bra och efter att ha fått stopp på kaniner hos Torun förväntade mig att få stopp på Nipa...men icke... Full fart men stopp efter ca 50 meter. Lite knäckande, men nu är det bara att fortsätta träna. Samtidigt är det ju lite av tjusningen och nu vet man ju det. Det var riktigt mycket trampat av ripa och vittring fanns det överallt.
Riporna var väldigt lätta på vingarna och många lättade på ett hundratal meter. Hemläxan efter trippen är väl:
1. stopp
2. stopp
3. stopp
4. reviering
Efter några fikapauser och många korta släpp var dagen till ända. Hundarna skötte sig i övrigt mycket bra och nu fick man ju ännu lite mer blodad tand.
Tack för en trevlig dag Per och Jinn!

/Erik & Nipa